Det förr så traditionsenliga sarvfisket i mitten av maj har sedan ett par år bortprioriterats till förmån för annat. Tanken var annars att det faktiskt skulle bli av i år men det hanns helt enkelt inte med. Att åka dit för att fiska på efterleksfisk lockade inte, särskillt inte utan båt. Ändå blev det just detta Marielle och jag åkte iväg på i helgen. Vädret var bästa tänkbara men en envis frånlandsvind hade kanske tryckt över fisken mot andra sidan. De första timmarna var illavarslande med envisa smånapp på flötmetet och toktyst i larmen och de båda sutarbonusspöna. Vid elvatiden högg så första mindre sarven. Strax efter tjöt det i ett av larmen. Av tyngden i andra ändan så förstod jag att det inte var någon av områdets storvuxna sutare som nappat på plastmajsen. Upp kommer istället en helt ok sarv på dryga kilot. Kul med bonussarv på plastmajs. Detta bevisar ännu en gång methodfeederfiskets och plastmajsens effektivitet. På med en ny laddning mäsk runt methodfeedern och nytt utlägg. Tillbaka i stolen vid flötmetet så dröjde det inte länge förrän en större sarv även hittat brödbiten. Det visade sig vara en riktigt bra fisk på 1330g/42cm. Kunde det vara möjligt att alla sarvar ännu inte lekt eller så kanske inte rommen väger mer än 50-100g. Det blev totalt ett 10-tal sarvar över kilot med toppar på 1220g, 1290g, 1320g samt 1330g jämnt fördelat på flötmete och methodfeeder. Den sista större sarven fick påhälsning av en gädda på säkert 8kg+. Jag trodde länge att det var en monstersutare som nappat men när gäddan tillslut släppte sarven så uppenbarade sig sanningen.

En fantastisk kväll/natt/morgon bjöd på ett av mina bästa sarvfisken någonsin trots att jag inte trodde på det själv från början. Det lönar sig inbland att gå emot sina principer att aldrig fiska på efterleksfisk.

/Fredrik